Det är många tankar som snurrar i huvudet idag. Sjukt mycket på jobbet, det blir en tidig och sen dag imorgon. Jag har en sjukt olustig kännsla. Många tankar om: Om och kansken. Jag tänker på mina nära och kära. Kvällen har pratats bort med far och P, jag hade lite mat som behövdes ätas upp. Kännde att jag behövde sällskap.

Nu lyssnar jag på CD´s från en tid långt tillbaka. Skratt, minnen, men mest depp. Hur kommer det sig? Jag läser gamla dagboksinlägg, kliar mig i huvudet och funderar över mina värderingar. Jag hade så otroligt stort behov av att lämna kvar spår av hur mycket folk omkring mig betydde. Om utifall jag skulle gå bort, vi levde lite farligt. Nu lever jag för att visa vad de i min närhet betyder. Och framförallt lever jag för mig själv.

Vi gick i mål som trea i stegtävlingen. Vilket är bra, men hade alla gett lika mycket som jag så hade vi nog vunnit. Suck! Ne men jag är nöjd, nu kan jag gå tillbaka till ett lite lugnare vardags tempo. Sjukt trött nu, jag ska fälla en tår och gå i sängs.