110328

Det händer väldigt ofta att jag skulle vilja vara mindre, ni vet när livet känns lite jobbigt (inget allvarligt) men bara lite för mycket. Hur härligt var det inte när man kom hem till mamma och kunde ligga i hennes knä, gråta över värdsliga saker och bara känna hennes kärlek när hon omsorgsfullt klappade en i håret. Det är underligt att det var så lätt, man var tonåring och allt var accepterat. Man vet inte vem man är, vuxen eller barn. För mycket hormoner i rörelse. Men det är nog ett svep skäl, har man väl accepterat att  man är vuxen ska man klara av livets alla utmaningar, stora som små. Jag mår inte dåligt på något vis, men ibland skulle det vara skönt att ligga med glansiga ögon i mammas famn. Idag njuter jag av yttligare en skolfri dag, morgon rocken är fortfarande på ( jag älskar min morgonrock!) Idag ska jag även unna mig ett par nya löparskor, köpa mönsterpapper som jag glömde i fredags och fika med finaste mormor! Ikväll blir det box, det var allt för länge sen nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0