Jag är slappare än slappast. Jag skulle behöva läsa, väldigt mycket till och med. Sen skulle jag behöva fixa lite hemma, men jag orkar inte. Varför ska jag arbeta bäst under press? Det vore ju så mycket bättre om man kunde vara lite mer förberedd. Men men får försöka ta tag i det nu. Jag tänker lite extra på en familj, jag har tänkt på er i nästan två veckor. Livet är orättvist. Tre barn ska inte förlora sin pappa mindre än en vecka före jul. En pappa ska inte fara till himlen när han inte är mer än 40 år. Flickorna kommer minnas sin pappa, men lill-killen då. Orättvist. Svårt att se hur något gott kan komma ur detta. Minsta tjejen kämpade med HRL för att han skulle överleva, tyvärr räckte det inte. Ett par varma tankar skickar jag till er. Att det ska krävas så fruktansvärda händelser för att man ska tänka på alla som man bryr sig om. Jag ska försöka bli bättre på att vis det. Konstigt nog brukar det bara vara en kort period.