100203

oh no vad är det jag har gjort. Hur blev det så här, det ville jag ju inte. Men så får man ju inte tänka. Jag vet, jag vet det till och med riktigt väl. Men vad gör man när det är så det är? Vem kan jag prata med, vem borde jag prata med? Hur ska man fortsätta? Kan man sluta tänka? Kan inte jorden stanna ett tag, tid och rum måste få komma ikapp. Jag måste landa, jag måste lätta. Imorgon blir det skärpning, jag ska ta tag i mig själv. Resa mig upp och bara fånga dagen. Det här tänkandet och det här nyfikna måste taggas ner om jag ska kunna leva.

Nu ska den "#&%¤ matematikboken fram,..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0