Det där med roller är intressant, hur kommer det sig egentligen att man intar olika personligheter och egenskaper när man möter olika grupper? Något som är spännande är att när jag klev in i en skolklass för ett par år sen så kunde jag mer eller mindre namnge de barn (personligheter) i klassen, med de namn (personer) som gick i min klass när jag var mindre. Vad är det för naturlag, socialsamspelslag (eller vad det nu är för lag/ordning) som gör detta? Det här med att man, trots ökad kunskap och att man vuxit som människa, kommer tillbaka till sin forna roll efter många år på en klass återträff kan jag på ett sätt förstå. Men det är ändå konstigt. I min relation med mamma och mormor har jag två roller, för det mesta är mer som en vuxen vän vars värderingar och kunskaper uppskattas och värderas högt. Men i vissa sammanhang, ni vet när man känner sig så liten i en allt för stor värld, då tar de över sina gamla roller som stöttpelare och vägvisare. Visst är det härligt och spännande?! Vad som även är intressant är att det finns människor som gör en så fruktansvärt osäker, jag kan förstå att den person som i större delen av mitt liv sett ner på mig och aldrig stöttat mig för att jag av någon anledning aldrig dugt i personens ögon. Där kan jag förstå att jag blir osäker, trots att jag är självsäker. Men ibland kan man träffa människor, för första gången, och få en så stark olustkänsla i kroppen. Ett obehag om att man inte accepteras eller duger, vad kommer detta sig?

Detta är en del av vad vi diskuterat kring idag i skolan, mina reflektioner kring ämnet gruppsykologi, roller och samspel. Jag känner mig så här på slutet av dagen mycket ”smartare” än när jag vaknade imorse. Ganska skön känsla om jag får säga det själv! Idag kom även mina sista kursböcker på posten, som jag väntat! Jag överväger om jag ska gå på yoga imorgon kl 0700 (var av övervägandet, sjukt tidigt), det vore jätte skönt, man kommer igång, mjukar upp den stela sovande kroppen och kan sedan äta en till frukost med kaffe innan man börjar plugga. Får nog suga lite till på den karamellen, tvinga sambon att tvinga upp en lagom morgon trött och kanske inte alltid så morgon trevlig tjej. Nu ska jag bara slappa! Imorgon kör vi på igen!